uggbottessoldes.com

Jag måste fatta ett avgörande beslut i en fråga. Inte bara det förresten jag måste göra en sak också och den är tyvärr en smula obehaglig. Men som sagt det måste ordnas och det kvickt. Jag måste också erkänna att jag är en smula nervös det är nämligen så att en del av det jag måste göra är hyfsat riskabelt. Alltså om något går fel kan jag råka rejält illa ut, det kan till och med få fatala konsekvenser. Det är dessutom irriterande att det här ska ta så mycket tid. Jag håller egentligen på att skriva en avhandling om klimakteriet. Så det är en smula besvärligt att det här ska ta upp så pass mycket av mina (faktiskt) värdefulla tid. Nu tror jag visserligen att det här kommer att gå bra. Jag kommer att vara ytterst försiktig under hela processen men man vet ju aldrig vad som händer. Man kan ju ha otur.

Jag har några fobier som jag haft svårt att skaka av mig trots upprepade försök. Egentligen är det väl främst två saker som skrämmer mig och då skrämmer mig fullständigt från vettet nämligen råttor och urinvägsinfektion. Jag har funderat att gå i någon seriös form av terapi för att bli av med de här problemen en gång för alla. Men terapi känns inte riktigt som min grej liksom. Eller det kanske jag som har fördomar, kanske funkar det strålande bra och jag skulle kunna bli notad i ett nafs. Men ändå, jag är misstänksam av mig. Kan inte låta bli. Det är väl en del av min natur får jag anta. Och den blir jag nog inte av med i första taget. På samma sätt som att korta människor inte blir längre helt plötsligt. Sådant är ju rena omöjligheter. Oj, jag svamlar visst en del här må så vara. Det kanske är så jag hanterar mina problem och fobier.